På petgood bygger vi alla våra recept på den senaste forskningen och vetenskapliga rekommendationerna kring näringslära. Det kan finnas många funderingar kring hur ett insektsbaserat foder kan möta kattens näringsbehov, och vi går därför nedan in på kattens näringslära och hur vårt foder är utformat för att möta dessa behov.

Katten är en köttätare, eller karnivor, till skillnad från hunden som är en omnivor (allätare). Detta innebär att katten har behov av flertalet näringsämnen som bara finns i animaliska livsmedel. Den har också ett matsmältningssystem som är anpassat till att effektivt tillgodogöra sig energi från protein och fett. Det finns flera exempel på näringsämnen som gör att katten har behov av animalier:

Insekter är animalier. Larven av svart soldatfluga, som vi använder, är en animalisk proteinkälla, rik på essentiella aminosyror med hög smältbarhet. Larverna är också rika på mineraler, som magnesium och järn, och fettsyror. De innehåller animaliskt fett, och tillgodoser därför inte bara kattens behov av protein, utan också den essentiella fettsyran arakidonsyra, och omega-3 och omega-6.
​
Vi återkommer längre ner till hur vårt foder är näringsmässigt sammansatt för att möta alla kattens näringsbehov.

Ett viktigt näringsämne för hund och katt, som ska tillgodoses genom kosten, är protein. Protein är involverat i nästan alla funktioner i kroppen; som uppbyggnad av muskler och celler, transport av hormoner, kemiska processer, och mycket annat. Protein kan också användas till energi, och katter som köttätare, har en högre konstant omvandling av protein till energi än hundar, och därför också ett högre proteinbehov.
​
Protein är uppbyggt av mindre beståndsdelar som kallas aminosyror. Olika proteinkällor har olika aminosyraprofiler. Alla djurarter har aminosyror som är essentiella för dem, vilket innebär att de behöver få i sig dessa aminosyror via kosten. Katter har 11 essentiella aminosyror. Traditionella proteinkällor i hund- och kattfoder är till exempel fläsk, kyckling, nötkött eller fisk, men protein finns i många livsmedel, även vegetabiliska. Alla ingredienser tillsammans bidrar till fodrets totala aminosyraprofil och proteininnehåll.

Rekommenderad miniminivå av protein i ett kattfoder som fastställts genom forskning ligger på 25% (se referens 10-12). Även miniminivåer av individuella aminosyror behöver uppnås. Så länge kattens behov av energi, protein och essentiella aminosyror tillfredsställs, har man inte sett någon hälsomässig fördel med ett överskott av protein. Överskottet omvandlas till energi eller utsöndras.
​
Du kan läsa mer om insekter som proteinkälla, aminosyraprofil och hur de möter kattens näringsbehov i den här artikeln.

Katter har, precis som alla andra däggdjur, behov av glukos. Glukos är livsnödvändigt och bidrar med näring och energi till alla kroppens celler, och det är särskilt viktigt att det finns en ständig tillgång på glukos för hjärnan, nervsystemet och de röda blodcellernas funktion. Katter kan som köttätare effektivt omvandla glukos i kroppen från fett och protein, men de kan också tillgodogöra sig glukos från kolhydrater i form av stärkelse.

Kan katter smälta kolhydrater?
​

En myt som förekommer är att katter inte kan tillgodogöra sig energi från kolhydrater eller stärkelse. Studier på katters matsmältning har visat att de har en god förmåga att bryta ner och tillgodogöra sig stärkelse från olika vegetabiliska källor (se referens 1-3). Kolhydraterna i kattfoder tillagas genom olika processer både i våt- och torrfoder, vilket ökar smältbarheten i råvarorna.

​Orsakar kolhydrater sjukdom?
​

Kolhydrater får ibland skulden till att orsaka diabetes och övervikt hos katt. Det finns i nuläget inga vetenskapliga bevis som kan dra något säkert samband mellan kolhydrater och risken för att utveckla övervikt eller diabetes hos katt.
​
​Diabetes är en multifaktorell sjukdom, men den enskilt största riskfaktorn för att utveckla diabetes är övervikt - 8 av 10 katter som diagnostiseras med diabetes är överviktiga. Kolhydrater har undersökts om de kan spela en roll för risken att utveckla diabetes, men inget samband har kunnat fastställas trots att detta har undersökt i flertalet studier. Några exempel kommer nedan och fler finns i referenslistan längst ned.

I Nederländerna gjordes 2007 en studie för att kartlägga orsakerna till diabetes. Inomhusvistelse, övervikt och låg fysisk aktivitet kunde associeras till diabetes, men kolhydratintag konstaterades inte vara en riskfaktor (4).

En annan studie jämförde en diet med högt kolhydrat/lågt proteininnehåll mot en diet med lågt kolhydrat/högt proteininnehåll. Studien kunde fastställa att övervikt ledde till insulinrestistens (som orsakar diabetes), men kunde inte se någon koppling mellan innehållet av protein eller kolhydrater i dieterna (5).
​
Men hur står det till med övervikt, är kolhydrater en riskfaktor för det?

Enligt rådande forskning kan ingen koppling dras mellan kolhydrater och en ökad risk för övervikt. Flera studier har tittat på sammansättningen av foder, det vill säga fördelningen mellan protein, fett och kolhydrater, för att kunna dra slutsatsen om högre halter av något näringsämne ger en högre risk för övervikt. Det näringsämne man ser ger en något högre risk för övervikt är fett, inte kolhydrater eller protein (8).
​
Backus et al utvärdera dieter med olika mängd kolhydrater eller fett hos katter efter kastrering. Katterna fick fri tillgång på foder med antingen 4%, 27%, 45%, eller 56% kolhydrater. Slutsatsen blev att höga nivåer av kolhydrater inte var en orsak till viktuppgång. Viktuppgång uppstod hos kastrerade katter på grund av ökat foderintag, där dieter med högt fettinnehåll bidrog i högre sträckning. Detta tros bero på att högre fettinnehåll gör fodret mer kaloririkt då fett innehåller mer kalorier per gram än kolhydrater, och att fett i fodret lättare omvandlas till fett i kroppen (7).

Vissa studier har angett torrfoder som en riskfaktor för övervikt (13) medan andra inte sett något samband mellan övervikt och utfodringstyp (14, 15) och vissa motsatt sett högre andel fri tillgång på våtfoder bland överviktiga katter (16). Eftersom torrfoder i större andel innehåller kolhydrater än våtfoder, är det lätt att hoppa till slutsatsen att övervikt kopplat till torrfoder beror på kolhydraterna i dieten, men då denna koppling inte har kunnat göras, beror det snarare på utfodringsrutiner eller energitäthet av fodret. Katter som äter bara torrfoder är oftare innekatter, mer inaktiva, kastrerade, och har fri tillgång på foder eller utfodras med mer än sitt behov, där en överkonsumtion av kalorier är den största riskfaktorn för övervikt. Torrfoder är också generellt mer energitätt (speciellt torrfoder med högt fettinnehåll) än våtfoder, varför det är lättare att överdosera.

En sammanställning av forskningsläget kring övervikt och diabetes kopplat till kolhdydrater gjordes under World Small Animal Veterinary Associations kongress 2011: Current published evidence does not support a direct cause-and-effect relationship between increased carbohydrate consumption and diabetes mellitus or obesity in cats. (9).

Är spannmål dåligt för katt?

Spannmål är ofta föremål för diskussion, men det finns ingenting som tyder på att vissa stärkelsekällor skulle vara bättre eller sämre än andra till friska katter. Spannmål orsakar inte allergi, och allergi mot spannmål är ovanligare än allergi mot animaliska proteinkällor, både hos hund och katt. För att användas som energikälla har tvärtom spannmålen mer smältbar stärkelse än till exempel potatis och baljväxter, som innehåller mer fibrer. Ofta kombineras olika typer av kolhydratskällor i foder då de förutom stärkelse också bidrar med andra näringsämnen, som vitaminer, mineraler, protein eller fettsyror.
​
Alla torrfoder behöver innehålla en viss andel kolhydrater och stärkelse för att rent fysiskt hålla ihop och kunna formas till foderkulor. Det finns helt enkelt inte torrfoder utan kolhydrater. Kolhydratkällor kan till exempel vara baljväxter, potatis, grönsaker, rotfrukter eller spannmål, och alla torrfoder innehåller dessa ingredienser i någon mån. Kolhydratkällor är inte "utfyllnad", då deras näringsämnen är smältbara och tas upp som näring av hunden eller katten. Det enda näringsämne som inte är smältbart i foder är kostfibrer. Kostfibrer fyller istället andra näringsmässiga funktioner och inkluderas för kattens mättnadskänsla och för att ge friska tarmrörelser, och gynnar tarmens goda bakterieflora.

Är våtfoder bättre än torrfoder för katt?
​
Trots att negativa effekter som diabetes och övervikt inte har kunnat kopplas direkt till innehållet i torrfoder i sig, finns det fördelar med att utfodra katten helt eller delvis med våtfoder. Det har en lägre total energitäthet vilket gör att kattägaren är bättre på att dosera fodret och kontrollera kattens kaloriintag och därmed hålla katten i korrekt hull. Det är viktigt att inte heller våtfoder ges i fris tillgång eller som "extra godis" utöver fri tillgång på torrfoder, utan att det totala kaloriintaget som katten får i sig över dygnet inte är högre än det rekommenderade.

Med våtfoder får katten också naturligt i sig mer vätska via kosten, vilket kan hjälpa till att förebygga urinvägssjukdom. Även vid urinvägssjukdom är övervikt en betydande riskfaktor. Vi ser våtfoder som ett viktigt komplement till vårt torrfoder, och arbetar på att lansera ett inseksbaserat våtfoder för katt.

Slutsatsen är att den allra viktigaste insatsen du kan göra för att förebygga sjukdomar för din katt oavsett vad du utfodrar den med, är att inte överutfodra utan att hålla katten i slankt hull.

FEDIAF är en europeisk organisation för husdjursfoder som sammanställer forskning och publicerar näringsrekommendationer baserat på de senaste slutsatserna av vetenskapliga studier. Alla våra recept utgår från FEDIAF:s senaste näringsrekommendationer för hund och katt.
​
Vårt foder är ett helfoder, vilket innebär att det tillgodoser samtliga kattens näringsbehov. Det innehåller fullvärdigt protein väl över miniminivå, med alla kattens essentiella aminosyror inklusive arginin och taurin. Fettkällorna är naturliga fetter från insekterna, som bland annat innehåller kattens essentiella fettsyra arakidonsyra, och även omega-3 och omega-6 från olivolja och linfröolja.

Den största delen av omsättbar energi i vårt foder kommer från protein och fett, för att möta katters högre behov av energi från dessa näringsämnen jämfört med hund. När man kikar på ingrediens- och näringsinnehåll av foder är det därför relevant att titta på hur mycket av den omsättbara energin, det vill säga kalorierna, som kommer från olika näringsämnen. Vårt foder är sammansatt så att 70% av metaboliserbar energi (ME) kommer från protein (40%) och fett (30%), och 30% från kolhydrater. Det totala energiinnehållet är måttligt och balanserat, för att förebygga övervikt och passa kastrerad katt. Fodret innehåller både naturliga och tillsatta mineraler och vitaminer, som alla torrfoder.

Alla ingredienser är valda för att bidra med en hälsosam balans av näringsämnen och energi. Insektsprotein är den största andelen i fodret. Vi valt havre och majs som källa till stärkelse och därmed energi. Förutom det bidrar också majs med essentiella fettsyror och E-vitamin, och havre med protein och mineraler, vilket är anledningen att vi valt just dessa ingredienser. Havre är också en hållbar ingrediens som är lätt att odla i vårt nordeuropeiska klimat, till skillnad från till exempel ris eller soja.

Heltäckande bok med vetenskapliga referenser:
​Canine and Feline Nutrition - A Resource for Companion Animal Professionals.
​
​Näringsrekommendationer från FEDIAF

FEDIAF - Nutritional Guidelines
​FEDIAF - Nutritional needs of cats and dogs
​FEDIAF - Carbohydrates in dog and cat food

Studier och artiklar som refereras till i texten:

Mer läsning kring katter, kolhydrater och torrfoder:
​
Sammanfattning om forskningsläget från World Small Animal Veterinary Association 2011: Kirk (2011) Cats and Carbohydrates - what is the impact? WSAVA
​
Litteraturstudier som täcker ämnet katter och kolhydrater:
​Laflamme et al (2022) Evidence does not support the controversy regarding carbohydrates in feline diet
​

Laflamme (2010) Cats and Carbohydrates: Implications for health and disease
​

Verbrugge & Hesta (2017) Cats and carbohydrates, the carnivore fantasy?

Studentarbete SLU: Blixt (2012) Torrfoder till katt – påverkan och konsekvenser